Tillväxten hos ett träd sker bara i det yttre lagret mellan barken och själva stammen. I de tempererade områdena i världen växer träden bara under den varma delen av året. Under sommaren är tillväxten ganska snabb vilket resulterar i en ljus ved. På hösten är tillväxten långsammare vilket ger en mörkare ved. Om vädret är varmt med en massa regn så får vi en bred ring av ved det året. Om vädret är kallt eller om det regnar väldigt litet under en lång period så blir det en smal årsring. Detta skapar ett mönster av enskilda årsringar med varierande bredd beroende på hur vädret varit dvs beroende på nederbörd och temperatur.

Vädrets variation över en följd av år ger årsringar med ett tillväxtmönster som är typiskt för just de åren. Man kan säga att det ser ut som ett alldeles eget fingeravtryck för just den perioden.

Genom att mäta trädens tillväxt över en lång period, kan vi konstruera en referenskurva som visar medelvärden av de årliga förändringarna i tillväxt. Kurvan konstrueras från träprover från olika tidsperioder så att den period då ett visst träd växte alltid överlappas av perioder då andra träd växte.

Användning. Idag används dendrokronologiska metoder runt om i världen för att studera klimatvariationer. De används också för datering av gamla byggnader och för datering av arkeologiska fynd av trä.

Dendrokronologiska metoder gör det möjligt att exakt datera ett antal händelser i vår hembygd. När bygdes det här huset? Och som en följdfråga, varför byggde man ett nytt hus just här och just då?

De återstående delarna av en brygga nere i vattnet eller på väg upp på land pga landhöjningen. När användes den egentligen? När byggdes den? För vilket ändamål? Varför övergavs den?

Mitt eget intresse för dendrokronologi kommer också av en fascination över moder natur som har skapat sin egen mätsticka eller kalender - träringarna - för notering av åren som går.

Tills nu har man i bästa fall bara fotograferat gamla dåliga hus innan de rivs. Kommersiell dendrokronologisk datering kommer vanligtvis inte på fråga därför att det kostar för mycket och heller inte tillför någon enastående ny kunskap. Fast den kunde vara en pusselbit när man vill förstå vad som egentligen hände en gång.

De här sidorna är delvis tänkta som en startpunkt för en amatörhistoriker som vill använda denna dateringsmetod på enkla timrade hus och andra träkonstruktioner i sin omgivning. Själva programmet CDendro är också tänkt att vara ett verktyg för studerande och andra som vill experimentera med denna statistikbaserade metod för datering av trä.

Om du börjar jobba med dendrokronologi och CDendro så hoppas jag att du är noggrann och både dokumenterar och publicerar vad du har gjort tillsammans med mätdata och kanske även med inscannade bilder. Enbart genom att göra det möjligt för andra att reproducera våra dateringar så kan vi förvänta oss att dateringarna tas på allvar. Vi behöver också dela med oss av vår information för att på så sätt underlätta vår egen och andras forskning.