Jordkällaren vid Tyska kolonin.

På Nämdö - alldeles intill och nordost om gränsen till Tyska församlingens fritidshem ("Tyska kolonin") vid Östanvik - finns en gammal jordkällare byggd som ett gråstensvalv.

Källaren finns utmärkt på Lantmäteriets ekonomiska karta från 1953, se pilen märkt "1" i bilden.


Lantmäteriets ekonomiska karta 1953. Till höger i bilden syns källaren som är utmärkt med en pil och siffran 1.
"f.d. Östra flygeln" till vänster i bilden avser Mangårdsbyggnaden vid "Knut Sandströms handelsträdgård", se bild längre ner.

En god vän till mig, Sonja, som är dotter till Sixten Fredriksson som brukade Östanviks gård från 1957 och några år framöver, har berättat att hon varit med om att lägga in potatis i källaren tillsammans med sin pappa.

I samband med att Skärgårdsstiftelsen lät bygga ett helt nytt tegeltak till källaren så passade jag på att såga av en skiva ur en av de längsgående långa stockarna från den gamla takkonstruktionen. En dendrokronologisk undersökning visar helt entydigt att den yttersta årsringen i denna stock bildades 1916. (se ref 1.) Därmed vet vi att det gamla taket på källaren byggdes tidigast vintern 1916/1917. Skofabrikören Gustav Pott köpte Östanvik efter Carl Elméns död 1910 (ref 2. sid 189). Det var alltså Gustav Pott som 1917 - eller något senare - lät bygga taket över källaren!

Den gamla källaren december 1998 och april 2003. Taket byggt tidigast 1917.
Den daterade 22 cm tjocka stocken ligger längs nederkanten på källartaket till höger på bilderna.



December 1998. Grannarnas cyklar vinterförvaras.
Källarvalvets längd är 6.70 m, dess bredd är 3.95 m, dess högsta höjd 2.13 m.
0.75 m in från den linje där taket möter golvet längs källaren långsidor är takhöjden 1.65 m.

Laga skiftet 1861-1871

Vid laga skiftet omkring år 1862 gjordes en ganska omfattande förteckning över hus, åkermark och skog på Nämdö och på de öar som ingick i skiftet. Till skifteshandlingarna hör ett stort kartmaterial. Detta finns i original vid Lantmäteriverket i Gävle och är färglagt (text och kartor, ref. 3). Svartvita kopior finns tillgängliga på mikrofilm. I boken "Skärgårdsliv i forna tider" av E. Alfred Jansson (ref 2.) visas ett utsnitt av kartan:


Det som visas på kartan är den bebyggelse man hade på Östanvik på 1860-talet. 1719 hade ryska trupper bränt både skog och hus på Nämdö. Kartan visar den nya bebyggelsen från 1750-talet med huvudbyggnaden och två flyglar (3) samt den stora ladugården av tegel (2). "Vår källare" är utmärkt som (1). Det var bl a denna bebyggelse som skiftades till fyra gårdar i och med Laga skiftet kring 1862.

Kartans stora fyrkantiga markering vid källarens plats (1) talar för att det inte var Gustav Pott som lät bygga själva valvet. Allt talar för att valvet fanns på platsen redan 1861! Det vi inte vet är om källaren var övergiven eller om den faktiskt användes under andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet.
Detaljer kring tolkning av skifteshandlingarna kan du läsa mer om här.

Som följd av skiftet monterades många byggnader ner och materialet användes när de tre nya gårdarna uppfördes på ön. Den östra flygeln finns kvar på sin ursprungliga plats.


Mangårdsbyggnaden vid "Knut Sandströms handelsträdgård" innanför Kalkberget i maj 2003.
Detta är den östra flygeln i 1750-talets herrgårdsbyggnader på Östanvik!

Det som kan synas litet märkligt med "vår källare" (1) är att den ligger så avsides i förhållande till den övriga bebyggelsen (2 och 3 på kartan). För att förstå mer om historien bakom källaren måste vi gå längre bakåt i historien än 1860!

Gripenhielms sjökort

I slutet av 1600-talet gjordes omfattande sjömätningar i Stockholms skärgård under ledning av Carl Gripenhielm. Om detta kan man läsa i boken "Svenska Lillö" av Sven Barthel och Roland Svensson (ref. 4). Följande utsnitt är hämtat ur Gripenhielms skärgårdskarta från 1691 (ref. 5):

På kartan ser vi att gårdarna Östanvik och Västanvik ligger på helt andra platser än där de ligger idag. Då låg Östanvik där Tyska församlingens fritidshem ligger nu! Dvs alldeles intill den stora jordkällaren som den här artikeln handlar om!

Ryssbränderna. 1719 brändes i stort sett all bebyggelse på Nämdö av ryska trupper. Varken Östanvik eller Västanvik återuppbyggdes på sina gamla platser. Just därför kan vi datera kartans uppgifter till tiden före 1719. Kartan verkliga ålder har ifrågasatts, men just Östanviks och Västanviks placering på kartan visar att kartans innehåll avspeglar förhållanden från tiden före sommaren 1719!

1600-talets Östanvik

På 1630-talet görs en taxering av de olika gårdarna på Nämdö (ref. 2, sid 158). Troligen i samband med nya ägare. Från denna taxering finns färglagda vackra kartor som har kopierats för hand och som jag har sett i olika hem på Nämdö sedan jag var liten. Lantmäteriets mikrofilm ger tyvärr bara en svartvit bild.


Att jordkällaren vid Tyska kolonin skulle ha byggts som en del av 1750-talets byggnader verkar mindre troligt eftersom källaren ligger ganska långt från övrig bebyggelse! Däremot ligger den i direkt anslutning till det gamla Östanvik från 1600-talet.

Tyvärr ger 1630-talets karta ingen detaljerad information om bebyggelsen. Det anses att man i kartor från den tiden bara antydde var det fanns hus. Det stora antalet skorstenar på huvudbyggnaden skulle isåfall mer symbolisera att det är en sätesgård än att huset verkligen hade exakt så många skorstenar.

Allt pekar alltså på att källaren byggdes före 1719 då ryssarna brände gården och att den var en del av säteribyggnaderna vid det gamla Östanvik! Kanske är det här som vår historieskrivning om källaren borde stanna: Den byggdes under 1600-talet för gårdens behov!

Ett murat gråstensvalv här?! Märkligt!

Men... det är ett väldigt stiligt gråstensvalv som man har slagit i källaren! Vem kunde bygga sådana? Och varför hade man råd med detta? Det måste ha dragit mycket arbetskraft - och kunnig arbetskraft! Var det vanligt att man på 1600-talet byggde sådana här murade gråstensvalv?

Det E.A. Jansson beskriver om 1600-talets Östanvik är inte överflöd och rikedom. Östanvik är en gård som drivs av en förvaltare som också skall uppbära skatter, delvis in natura, från bönder på underlydande gårdar. Han får myndigheterna på sig för att boningshuset är för litet för att gården skall kunna godtas som sätesgård. Jansson skriver (sid 165): Vid en rannsakning på 1680-talet befanns stället "vara förfallet och ej som en sätesgård bebyggt".

Även om sådana här gårdar kallades för sätesgårdar så bodde inte ägarna där under 1600-talet. Gårdarna var mer att se som investeringsobjekt, som skulle ge viss avkastning genom avgifter från bönderna.

Men varför detta stora källarvalv av gråsten?
Byggt som förvaringsutrymme för saltströmming och torsk, som levererats in natura från underlydande gårdar? Kanske!
Men det kan också vara så att kaptenen i flottan Nils Engelsman som ägde och troligen bodde på Östanvik i början av 1600-talet ansåg sig behöva källaren. Kanske!

1400-talet och 1500-talets Nämdö

Vill vi tro att källaren är äldre än 1600-tal så hamnar vi i rena spekulationer. Men så låt oss spekulera litet!

E.A.Jansson skriver att i de äldsta bevarade fogderäkenskaperna (från år 1540) över "Österhaninge Skär" upptas en gård (ref. 2, sid 156.)
"Östanvich, som redan då intog en särställning: dess innehavare var befriad från skatt till Kronan. Fogdens redovisning för denna gård lyder sålunda: "Här Knut i Östanvich. Thenne haffuer w.n. H:s [Vår nådig herres dvs konung Gustav Wasa.] breff att han frij är"
Titeln herre framför namnet giver vid handen, att Knut på Östanvik ej var någon skärbonde. På sista sidan i 1540 års räkenskaper ger fogden oss den värdefulla upplysningen, att han var präst...

I övrigt veta vi ej mycket om denne präst, om han ännu innehade eller tidigare haft någon tjänst på Nämdö eller närliggande skärgårdsö. Det finnes emellertid exempel på, att präster från fastlandet hade frälsegårdar långt ute i skären. År 1578 innehades sålunda det söder om Nämdö belägna Villinge av en "mäster Oluff", om vilken är antecknat i 1580 års fogdehandling, att han fordom varit kyrkoherde i Stockholm.

Möjligen var herr Knut på Östanvik en katolsk präst, vilken genom reformationen mistat sitt prästgäll och av konungen, som stundom kunde visa välvilja även mot den katolska kyrkans tjänare, hugnats med skattefrihet för sitt skärhemman.

Men tänk om E.A.Jansson inte har gissat helt rätt! Tänk om Östanvik varit knutet till kyrkan redan före 1500-talet! Och att Herr Knut var den siste "tjänstemannen" på platsen!

Gråbröderna i skärgården

År 1288 undertecknade Magnus Ladulås ett gåvobrev till Gråbrödraklostret i Stockholm att utnyttja naturtillgångarna på bl a Runmarö och "Limho". Med "Limho" avses förmodligen dagens "Munkö" - ön som munkarna haft något att göra med. Ordet "lim" avser kalk (jfr engelska lime=kalk). Intill dagens Munkö ligger "Limskären"! Troligen hämtades sedan kalk från öarna till Franciskanerordens byggnadsprojekt i Stockholm.

Till kalkbränningen måste det ha gått åt stora mängder ved. Både för tillmakning (brytning) och för själva kalkbränningen. Kanske har detta engagerat mer folk i bygden än bara munkarna. Kanske har munkarna hållit till även på Nämdö.

I början av 1400-talet hade Franciskanerorden vuxit sig så stor att man fick försörjningsproblem - det var inte längre möjligt att överleva på enbart allmosor. I stället för att som tidigare sälja de gårdar man fick i gåva utanför staden, började man från 1430 att behålla dem eller köpte gårdar för att driva jordbruk. Det överskott som producerades sändes in till klostren i staden. Se f.ö. ref 7.

Tänk om Östanvik var en Franciskaner-gård! Tänk om "våran källare" under 1400-talet var förvaringsutrymme för bl a saltströmming och rovor som skulle skeppas in till Stockholm!
- Och vilka kunde bygga valv av sten om inte just munkarna!!!

Andra tecken på att det har funnits munkar på ön. I Nämdö kyrka finns ett gammalt altarskåp. Det anses vara ett Lübeck-arbete från slutet av 1400-talet (ref 2, sid 198). Men det finns inga kända skriftliga belägg för att Nämdö haft någon kyrka före början av 1600-talet. Så en vanlig förklaring är att altarskåpet har "blivit över" i Österhaninge och sedan lånats ut till Nämdö kyrka långt senare än 1400-talet.

Men om Franciskanerordern var verksam på Nämdö under slutet av 1400-talet så vore det kanske inte konstigt om man fått en donation i form av ett altarskåp - kanske t.o.m. tillverkat i Stockholm! (Bernt Notke arbetade i Stockholm på den tiden, se ref 6.) Tänk om Franciskanerna hade ett litet kapell på Östanvik med detta lilla altarskåp! Och tänk om Herr Knut var den siste förvaltaren på platsen! Kanske kunde detta vara upphovet till sägnerna om "Nämdö kyrkas höga ålder", dvs att Nämdö skulle haft en kyrklig historia långt tidigare än början av 1600-talet (se ref 2.).

Här finns ett galleri med bilder från Nämdö kyrka med bl a en större bild av altarskåpet.

Här i Sverige försvann mycket skrifter både i den stora slottsbranden 1697 men även genom att kyrkliga och ekonomiska papper från klostren användes som "packning" för kanonskott! Avsaknad av skriftliga belägg för något är inte ett säkert belägg för att något inte har hänt eller inte har funnits!

Hur komma till större klarhet?

1. Källargolvet är idag täckt med betong. En arkeologisk utgrävning skulle kunna tillföra ny kunskap!

2. Murbruket i källaren skulle kunna C14-analyseras! Vilken noggrannhet i datering ger detta?

3. Undersöka vilka jordkällare som finns inom gamla handelsträdgårdens område.

4. Kanske finns det något skrivit om Nämdö eller Östanvik i Franciskaner-ordens arkiv någonstans i utlandet!

5. Delar av Notkes räkenskaper finns bevarade enligt ref. (6). Finns det någon referens där till altarskåpet?
(En kollega inom dendrokronologi, Torbjörn Axelson, påpekar att om vi kan komma åt att fotografera årsringsmönstren på altarskåpet så skulle vi kanske kunna fastställa varifrån virket kommer. Är det från Stockholmstrakten så är det antagligen fråga om ett Notke-arbete!)

Saltsjöbaden 30 januari 2006.
Lars-Åke Larsson - skrivet efter mycket diskussioner med min hustru Petra Ossowski Larsson.

Referenser:
(1.) Om dendrokronologi som dateringsmetod för virke, se www.cybis.se
De uppmätta ringbredderna finns i den här textfilen och kan dateras mot en referensfil för Nämdö som jag har publicerat i International Tree Ring Database (ITRDB), se avsnittet "Andra sajter" på www.cybis.se/forfun/dendro!
(2.) E.Alfred Jansson: Skärgårdsliv i forna tider, Fiskeskären - Runmarö - Nämdö. Bonniers nytryck 1964.
(3.) Karta Över Östanviks säteri. Laga skifte. P.B. Hegardt 1862-1863. Akt 13:1, A.72 Nämdö socken, Lantmäteriverkets arkiv
(4.) Sven Barthel, Roland Svensson: Svenska Lillö. Bonniers 1973.
(5.) Karta ur Sjökarteverket, hydr. kartor (Krigsarkivet Litt. IX, 6a: Stockholms skärgård 1691. Carl Gripenhielm. 1:40.000. Utsnitt.
(6.) Svanberg, Qwarnström: Sankt Göran och draken ISBN 91-518-3390-5.
(Det finns slående likheter mellan detaljer i altarskåpet och i andra föremål där man vet att Notke är mästaren, bl a i Tallinn och i Aarhus, se bilder i boken!).
(7.) Jörgen Nybo Rasmussen: Survey of the Province of Dacia in the Middle Ages in
Henrik Roelvink: Franciscans in Sweden: medieval remnants of Franciscan activites, 1988, ISBN 90-232-3377-8

Renoveringsarbetet: Litet bilder från Skärgårdsstiftelsens renoveringsarbete på källaren visas här!


Detaljer kring skifteshandlingarna om olika jordkällare

I skifteshandlingarna hamnar Östanvik, Boskapsön och Rågskär inom "Littera A" vars "innehåll" kom att tillfalla Carl Elmén. Av förteckningen över där ingående hus kan man inte säkert se var husen fanns. I förteckningen finns två källare:

12. En jordkällare murad af Gråsten med öfverbyggnad af timmer under Bräder och tegeltak, i godt stånd, värderas till 60 [riksdaler].
Av sammanhanget kan man tro att denna källare ligger på Östanvik.

22. En källare under torf- och tegel-tak i brukbart skick - värderas till 15 [riksdaler].
Denna källare nämns i listan efter "En Torpstugubyggnaden på Rågskär". Vi kan anta att den källaren finns på Rågskär, dels därför att den omnämns efter Rågskärs-stugan, dels därför att det idag på Rågskär faktiskt finns en gammal jordkällare med källarstuga ovanpå.

Om "vår" källare är identisk med den under punkt 12 ovan nämnda källaren vet vi inte. En titt på originalkartan skulle avslöja om det som markerats som källaren är ritat som ett hus eller bara som en anonym svart fyrkant för en övergiven gammal källare. En färgkopia över Östanvik finns i kyrkan på Nämdö - kanske värt att titta på denna först!

Om det idag finns någon stor jordkällare eller rester av en sådan inne i gamla handelsträdgården så skulle den källaren kunna vara identisk med den under punkt 12 nämnda källaren - isåfall var "vår" källare troligen övergiven på 1860-talet!

Vid "Grindstugan" - nertill till vänster på ekonomiska kartan från 1953 (se ovan) - finns en gammal murad källare. Men varken Grindstugan eller källaren vid Grindstugan syns inritade i skifteskartan (se ovan). Grindstugans källare har troligen byggts som uthus till Grindstugan när Grindstugan byggdes (eventuellt med gammalt virke) sedan den stora lagårdsbyggnaden rivits efter laga skiftet. Men jag har inte haft möjlighet att närmare granska källaren vid Grindstugan - kanske bör man göra det! Tillbaka

Några iakttagelser

Nersprängd i berget!? Vid utgrävningarna sommaren 2005 tror jag mig ha sett att berget framför källaren är söndersprängt som det blir om man eldar på berget. Möjligen har man med eldning "sprängt ner" källaren en bit samt breddat den sänka i marken där källaren är byggd.

Dränering Jag har aldrig sett vatten stående i källaren fast den ligger i en grop. Antingen har man hittat en naturligt dränerad sänka i berget eller också har man ordnat dränering på annat sätt.

Ingångens läge Ingången till källaren vetter mot norr. Det gör att solen inte värmer upp ingången på sommaren. Men också att snö och is ligger kvar länge på vårkanten.
Men andra jordkällare på ön har ingången mot söder: Västanvik, Långvik, Rågskär, Grindstugan. Kanske byggt så för att ljuset från söder skall lysa in när man öppnar dörren.
Johan Ahlbom skriver spontant i ett brev om Rågskärs-källaren: "Den vetter (tyvärr) mot söder varför den inte blir särskilt sval på högsommaren."
Är "vår källare" byggd efter andra grundidéer än flertalet andra jordkällare på ön? Isåfall, hur kommer det sig?

Hela konstruktionen verkar så "proffsig"!